Det är mycket Wikipedia just nu. Förutom att Riksantikvarieämbetet har beslutat sig för att anställa en Wikipedian in residence, så har även Norsk kulturråd valt att inleda ett samarbete med Wikipedia. Wikimedia är namnet på organisationen som driver Wikipedia-sajten i Sverige. Även här har det hänt ganska mycket, bland annat har en GLAM-ansvarig anställts. GLAM står för Galleries Libraries Archives Museums, och handlar alltså i första hand om att samordna kulturen i relation till Wikipedia.
När det händer mycket börjar det också dyka upp motreaktioner. Den mest negativa skrevs av författaren Maja Hagerman som i en kolumn i Dagens Nyheter kallar Wikipedia för “Breiviks privata universitet”. Det är mycket som kan sägas om Hagermans uppfattningar om Wikipedia, men det grundläggande tror jag är att hon utgår från ett analogt paradigm i sin betraktelse. I en värld där det alltid är någon som går i god för källan (ett förlag, en producent, en finansiär etc) är det osannolikt att någon skulle vilja lägga pengar på rena dumheter – då kostar det ju att sprida information – men idag (inom ett digitalt paradigm) kan alla publicera sig helt utan mellanhänder. Det hon inte tar upp är att det förstås finns en förändring inte bara gällande hur man sprider information i ett digitalt samhälle, utan också i hur man använder den. Att gå till källan har aldrig varit så aktuellt som nu, och särskilt inte på Wikipedia – som ju kräver externa referenser för informationen som läggs in.
Sen det här med journalistens framtid i en digital värld. Hagerman skriver så här:
Ändå hör man sägas ibland att det inte kommer att behövas några journalister i framtiden eftersom informationsspridningen blir allt öppnare.
Jag har svårt att få ihop hur den här meningen är tänkt att fungera i resonemanget. Ska jag tolka den som att journalisters roll bara är att sprida information? Det är nog få journalister som håller med om att så är fallet. Tvärt om så är tanken med en journalistkår att granska makten, analysera och förklara skeenden som annars blir väldigt oklara för gemene man. Detta är av största vikt i ett informationssamhälle eftersom mängden tillgänglig information är ett problem – som avnämare måste man veta vem man kan lita på. Tyvärr är stora delar av journalistiken undermålig idag, särskilt på tidningar som Aftonbladet som dagligen publicerar strunt som vem som helst kan hitta på Flashback, men tyvärr går även tidningar som DN i samma riktning – bort från analys och reportage, och mot sensation. Kanske handlar det om att jaga läsare. Jag tror att man gör en kortsiktig vinst (man når ju de som ännu inte har hittat till Flashback), men en långsiktig förlust (man tappar bort alla nya läsare som hellre vänder sig till seriösa bloggare, t ex Ajour). Inte ens när journalistförbundets ordförande får bre ut sig nämns detta, utan istället är fokus på problemen i icke-demokratier.
Frågan kring om det är bra eller dåligt med Wikipedia dök också upp i Radio1s program Online, där undertecknad tillsammans med Leo Vallentin och Jan Ainali gav motbilden till Björn Häger, som var något mer negativ. Den som lyssnar på programmet kommer att få en god sammanställning av hur Wikipedia fungerar idag, och av hur myndigheter och andra organisationer använder sajten som en del av sin infrastruktur för att fullfölja sitt uppdrag.
Den sammanlagda känslan är dock att samhället på det stora hela har börjat acceptera Wikipedia som en informationskälla som är här för att stanna. Men det verkar finnas en hel del barnsjukdomar, och frågan är om det är mediat i själv (Wikipedia) det är fel på, eller om det är metoderna för användningen det är fel på? Är det fel på alla bilar som kör för fort, om jag cyklar på en motorväg?